Gå till innehåll

Unga svenskar mår sämst i Europa

Mer än hälften av alla unga har mått dåligt under minst en period i sitt liv och antalet unga med ängslan, oro eller ångest har fyrdubblats sedan 80-talet. Unga svenskar toppar dessutom listan av att må sämst i hela Europa. Det visar vår nya kartläggning om den psykiska ohälsans utveckling och orsaker bland unga, med förslag på åtgärder för att vända trenden och öka barn och ungas välmående och framtidstro.

Ungas upplevda psykiska ohälsa har ökat kraftigt de senaste åren. Jämfört med övriga länder i Europa får svenska ungas välbefinnande bottenbetyg. Unga i åldern 18-24 år har lägst psykiskt välbefinnande bland alla EU-länder. I grannländerna Finland och Danmark har unga betydligt bättre psykiskt välbefinnande än Sverige. Bland unga vuxna i åldern 25-34 är det psykiska välbefinnandet näst sämst, endast en hårsmån från Kroatien på förstaplatsen. En sammanslagning av de båda åldersgruppernas medelvärde visar dessutom att svenska unga mår sämst i hela EU.   
 
– Det är tunga siffror att ta del av. Sveriges unga mår så dåligt när det kommer till det psykiska välbefinnandet. Sverige har högst andel unga i riskzon för depression i hela EU. Vi behöver agera nu och inte fortsätta skjuta ungas hälsa på framtiden, säger Stina Liljekvist, ordförande för Skandias stiftelse Idéer för livet.

Läs hela rapporten

Unga med psykisk ohälsa kan få andra hälsoproblem senare 

I rapporten presenteras också vilka konsekvenser som utbredningen av den psykiska ohälsan kan få i samhället. Desto tidigare det går att hjälpa unga personer som mår dåligt, desto mindre är risken att utveckla allvarlig psykisk ohälsa senare i livet. Om psykiska problem utvecklas i tidig ålder, riskerar problemen att förvärras och utveckla andra hälsoproblem på senare år. Hälften av alla som drabbas av psykisk ohälsa senare i livet visar sina första symptom redan före 14 års ålder och 3 av 4 gör det innan de fyller 24 år.  

Under 2010-talet har antalet unga som söker vård eller får psykofarmaka för psykiska besvär fördubblats och psykisk ohälsa är ett växande problem för antalet sjukskrivningar. Samhällskostnaden för psykisk ohälsa uppgick 2019 till 242,5 miljarder kronor. Det motsvarar fem procent av Sveriges BNP.  De redan höga kostnaderna för psykisk ohälsa riskerar att bli ännu högre när landets unga blir äldre. 

– Sverige har inte råd att låta utvecklingen av den psykiska ohälsan bland unga ske i den här takten. Det är en tragedi för varje drabbad individ och det är en kostnad för samhället i form av vård, samtalsstöd och sjukskrivningar när de unga kommer ut i arbetslivet, säger Stina Liljekvist. 

Gemensamma insatser avgörande 

Vi har i över 30 år agerat som en nytänkande katalysator och möjliggörare för ökad trygghet och bättre hälsa för barn och unga i Sverige. Det finns många rapporter som visar att psykisk ohälsa bland unga ökar, men desto färre om problemets lösningar. I rapporten ”Ungas välmående och framtidstro” presenterar därför vi förslag på åtgärder för att öka kommande generationers psykiska välbefinnande och framtidstro.  

 Den utbredda psykiska ohälsan bland unga drabbar hela samhället och vi måste bromsa utvecklingen. Vi kan konstatera att ungas hälsa har förbisetts. Problemet måste hanteras gemensamt av offentliga sektorn, näringslivet, akademin och civilsamhället. Ska vi lyckas vända den negativa trenden behöver vi agera tillsammans - och involvera de unga - för att öka deras välmående nu och i framtiden, säger Stina Liljekvist.  

Våra förslag till 5 åtgärder: 

Åtgärd 1 - Kartlägga problem och ungas behov 
Att kartlägga problemets omfattning och orsaker ger oss bättre kunskap om ungas psykiska ohälsa. Det sin tur innebär att vi kan bekämpa psykisk ohälsa mer effektivt. Idag saknas det tyvärr befolkningsstudier som över tid mäter alla dimensioner av psykisk hälsa hos unga. 

Åtgärd 2 - Prioritera rätt förebyggande insatser 
Prioritera rätt förebyggande insatser. Det är viktigt att sätta in rätt insats, till rätt individ i rätt tid. För att veta vad som är ”rätt” bör prioriterade förebyggande insatser vara baserade på forskning eller beprövade metoder. 

Åtgärd 3 - Motivera till delaktighet och ansvarstagande 
För att insatser ska blir framgångsrika krävs att mottagaren är motiverad till en förändring och själv vill vara delaktig och att ta ansvar för sig själv och sitt eget handlande. Detta gäller inte bara individen själv utan även vuxna i individens närhet. 

Åtgärd 4 - Agera tillsammans 
Psykisk ohälsa är ett brett och komplext område med många olika påverkande faktorer. För att kunna minska den psykiska ohälsan krävs många olika aktörer koordinerar sina insatser och samverkar med varandra. 

Åtgärd 5 - Mäta och utvärdera alla insatser 
I ett samhälle med knappa resurser prioriteras de sociala insatser som ger störst värde. Därför bör beslut om vilka insatser som ska genomföras baseras på löpande mätning och utvärdering av de insatser som redan är gjorda.

Läs hela rapporten

Fakta från rapporten:

  • Antalet unga (16-24 år) som upplever besvär med ängslan, oro eller ångest har fyrdubblats mellan 1980-2017. 
  • Mer än hälften (55%) av alla unga (12–24 år) har mått psykiskt dåligt under minst en period i sitt liv.  
  • Hälften (48%) av Sveriges gymnasieelever är oroade inför framtiden. 
  • Unga svenskar (18–24 år) har lägst psykiskt välbefinnande bland alla EU-länder. Sveriges unga vuxna (25–34 år) näst lägst.  
  • Sverige är det enda landet i EU där unga är mindre optimistiska inför framtiden än äldre. 
  • 50 procent av alla som drabbas av psykisk ohälsa senare i livet visar sina första symptom redan före 14 års ålder och hela 75 procent innan de fyller 24 år.