Gå till innehåll

Ny rapport: Idéer för livet presenterar Ungas trygghet och framtidstro 2023

Idéer för livet sammanställer årligen aktuell nationell statistik kopplat till ungas trygghet och framtidstro i en rapport som tydligt beskriver nuläget i Sverige. Årets rapport befäster bilden av en utpräglad otrygghet som genomsyrar varje del av en ung persons liv – från skolan, till val av fritidsaktiviteter och vilka tider på dygnet man vistas utomhus. I rapporten presenteras också nya siffror på vad skolmisslyckanden kostar samhället – hela 54 miljarder kronor årligen. Avslutningsvis listas konkreta tillvägagångssätt och insatser som ger effekt som kan hjälpa till att vända utvecklingen.

Närmare hälften av alla niondeklassare har blivit utsatta för brott under det senaste året. Det kan handla om stöld, misshandel, rån, hot eller sexualbrott. Även framtiden präglas av oro. Varannan ung person anser att samhällsutvecklingen går i fel riktning.

– När det kommer till barn och ungas trygghet är det lätt att fastna vid de starka rubrikerna i media. Med rapporten vill vi tydliggöra att otryggheten är mer utbredd än så och innefattar nästan alla unga i Sverige idag. Det är också därför vi behöver angripa otryggheten från flera håll samtidigt, där vi i rapporten vill bidra till lösningar genom att lyfta upp insatser som vi vet ger effekt, säger Stina Liljekvist, ordförande Idéer för livet.

Otryggheten följer med till skolan

Idéer för livets senaste ungdomsundersökning visar dessutom att en av fem unga är oroliga för att utsättas för våldsbrott, trakasserier eller hot och hat – online såväl som offline. Samma undersökning visar att 56 procent av unga tjejer är ganska eller mycket oroade för att själva utsättas för sexuella övergrepp.

 
Så många som varannan gymnasieelev känner sig otrygga i klassrummet och på skolgården. Hela 40 procent av tjejerna på högstadiet känner sig otrygga på vägen till och från skolan, att jämföra med 17 procent av killarna i samma årskull. Hela 42 procent av tjejer i åldersgruppen 16-24 år väljer regelbundet en annan väg eller färdsätt på grund av otrygghet. Bland unga män (16–24 år) är motsvarande siffra 17 procent.

Ny beräkning av samhällsförlusten för skolmisslyckande

Otrygghet kan vara en bidragande orsak till att man går från att ha det kämpigt med sin skolgång till att misslyckas med den. Forskning visar att de som fullföljer grundskola och gymnasium kommer att leva bättre och tryggare liv än de som hoppar av. Den samhällsekonomiska förlusten för varje individ som inte klarat gymnasiestudierna är hög – nya beräkningar visar att det kostar samhället 54 miljarder kronor för varje årskull.

– En förutsättning för barn och ungas lärande är att de känner sig trygga i skolan och på skolgården. Genom att främja trygghet och studiero stärks eleverna på flera sätt. Det skapar bättre förutsättningar att klara skolan och lägger en grund för en stabil försörjning och bidrar till ökad framtidstro. Det är viktigt att komma ihåg att en trygg skola där fler klarar gymnasiet inte bara ger positiva effekter för individerna utan för samhället i stort, fortsätter Stina Liljekvist.

Fem steg för att öka ungas trygghet och framtidstro  
För att systematiskt öka ungas trygghet och framtidstro presenteras en femstegsmodell som utgår från att kartlägga problem och ungas behov, prioritera rätt förebyggande insatser, motivera till delaktighet och ansvarstagande, agera tillsammans samt mäta och utvärdera alla insatser.

Om rapporten 
Årets trygghetsrapport tar ett helhetsgrepp kring ungas känsla av trygghet kopplat till fyra områden: känsla av kontroll, tillit till samhälle och människor, anhörigas och andras säkerhet och tro på sin egen och andras förmåga. Rapporten sammanställer den senaste statistiken från bland annat Barnombudsmannen, BRÅ, Folkhälsomyndigheten, Friends, Skolverket, SCB och Idéer för livet. Rapporten avslutas med en femstegsmodell med syfte att systematiskt öka ungas trygghet och framtidstro.