Gå till innehåll

Digital trygghet för barn och unga

Tack vare internet och sociala medier har dagens unga möjlighet att enkelt kommunicera och umgås med människor från hela världen. Tyvärr har det också medfört att mobbing och kränkningar ökat. Nätet skapar en anonymitet som underlättar kränkningar och användandet av digitala medier gör också att kränkningarna även följer med in i hemmet. Med tanke på att framtida generationer lär kommunicera ännu mer på nätet är det viktigt att arbeta för ett mjukare och mer hänsynstagande samtalsklimat i digitala kanaler. Vi stödjer en rad olika insatser som motarbetar att barn och unga utsätts för kränkningar, utsatthet, mobbning och grooming via sociala medier och andra digitala plattformar.

Idéer för livets rapport “Ungas psykiska hälsa” visar att var tredje tjej 18–24 år (34%) har utsatts för hot och hat på nätet. Motsvarande siffra för killar i samma ålder är en av fem (20%). Mobbning är tyvärr inget nytt, men unga som är utsatta i skolan är det oftast även digitalt. Det som gör digital utsatthet extra allvarligt är:

  • Förövarna kan agera anonymt (slipper ansvara för sitt handlande).

  • Ett stort antal personer kan se på (bilder och budskap når snabbt många och kan spridas vidare till andra).

  • Kränkningarna kan fortgå dygnet runt oberoende av var den utsatta befinner sig (svårt att komma undan).

Sofia Berne, leg psykolog och filosofie doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Ann Frisén, professor i psykologi gjort flera studier om nätmobbning. Deras forskning visar att den vanligaste typen av nätmobbning är att ge sig på en persons utseende genom att kritisera bilder utlagda ut på nätet. Den utsatta reagerar oftast genom att känna skam. En studie på 1700 elever i åldern 12–15 år visade på ett samband mellan nätmobbning och negativ kroppsuppfattning. Av studien framgår även att majoriteten av eleverna tycker det är lättare att göra någon annan illa när man slipper ha ögonkontakt.

Unga använder internet mest och kränkningar är vanliga

Digitala kränkningar är vanliga också bland vuxna, men drabbar unga mer eftersom de använder sociala medier mest av alla. Unga är även extra känsliga för angrepp eftersom internet är en viktig social arena i deras personliga utveckling och identitet. SCB:s statistik visar att nio av tio unga 16–25 år är på internet flera gånger varje dag. Sju av tio 16–18 åringar har minst tre timmars skärmtid per dag. Skolundersökningen om brott (SUB) lyfter fram att en av fyra niondeklassare blivit utsatt för att någon skrivit kränkande saker om dem på internet. En av fem i samma undersökning uppger att någon har lagt upp bilder eller filmklipp på dem som de inte ville skulle spridas på internet. Tjejer är i högre grad än killar utsatta för kränkningar, hot och sexuellt tvång. I en studie genomförd av Novus på uppdrag av Tele2 sommaren 2020 uppger 15% i åldern 15–17 år att en okänd vuxen börjat följa dem i sociala medier. En av tjugo (4%) har blivit tillfrågad av en okänd vuxen att träffas på riktigt. Forskning visar att trakasserier på sociala medier ökar risken för depression, sömnsvårigheter, negativ kroppsuppfattning och lägre självförtroende.

Många unga tänker inte på att det är brottsligt att lägga ut kränkande bilder, skriva elaka kommentarer och att sprida vidare inläggen i sociala medier. Speciellt om det görs upprepade gånger. Om förövarna är minderåriga är det föräldrarna (vårdnadshavarna) som blir juridiskt ansvariga. Vårdnadshavare förväntas ha koll på vad barnen gör och förhindra att de skadar andra på nätet.


  •  

    Svenska polisen ger följande tips på vad barn och unga bör tänka på:

    1. Publicera aldrig något som kan uppfattas hotfullt, elakt eller kränkande. Även om avsikten är att skämta så är det lätt att andra missförstår och blir ledsna, arga eller rädda. Ett test är att fundera över hur du själv skulle känna om någon skulle skriva något liknande om dig.
    2. Skriv inget som du inte skulle säga öga-mot-öga. Ibland är det enklare att skriva något elakt eller kränkande på nätet än att säga det direkt till en person. Men tänk på att allt som läggs ut på nätet snabbt kan spridas till många och få andra att reagerar på ett sätt som inte bara skadar den exponerade personen, utan även den ursprungliga avsändaren.
    3. Tänk på att allt som finns på nätet finns där för evigt. Bilder som läggs upp kan lätt kopieras och spridas. Elaka bilder och kommentarer kan förfölja och påverka både den drabbade och förövaren resten av livet.

Så här arbetar vi för att öka den digitala tryggheten

Idéer för livet har stöttat flera projekt med syftet att öka barn och ungas digitala trygghet. Med digital trygghet menar vi kränkningar, utsatthet, mobbning, grooming och sexuellt utnyttjande via sociala medier och andra digitala plattformar. Eftersom det är ett så omfattande område stödjer vi främst nationella initiativ som arbetar brett med digital trygghet. Exempel på sådana insatser är Lajka, Safe Selfie och Nätsäkra.


  • Lajka. Idéer för livet är huvudpartner till Lajka som är grundat av Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse. Lajka vill skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en trygg och hälsosam nätvardag. Det genom att ge skolpersonal och föräldrar verktyg för att låta barn och unga diskutera underliggande frågor om en schysstare nätvardag. Exempel på ämnen är nätmobbning, näthat, nätporr och hur nättid påverkar hjärnan. Lajkas material är framtaget och kvalitetssäkrat i nära samarbete med skolor och ledande experter inom respektive ämne.

    Safe Selfie. Det är en plattform som arbetar förebyggande för att motverka ofrivillig bild- och filmspridning på nätet och som stödjer redan drabbade. Safe Selfie är utvecklat av journalisten Caroline Engvall i nära samarbete med Idéer för livet som stöttat projektet från starten 2015. En av de viktigaste insatser är utbildningsprogrammet Safe Selfie Academy vars syfte är att barn och unga ska undvika hamna i utsatthet på nätet. Det görs genom att ledande experter på området utbildar lokala elevambassadörer som i sin tur håller i utbildningar för klasser på sina skolor.

    Nätsäkra. Internet har stor potential att underlätta livet för unga med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Men eftersom personer med IF har svårt att tolka andra människors intentioner, riskerar de att bli utsatta och utnyttjade på nätet. Nätsäkra är initierad av Mora Folkhögskola och bygger på vedertagen forskning och metodik. Insatsen syftar till att göra internet tryggare för unga vuxna med IF. På webbsajten Nätsäkra.se finns interaktiva övningar för att bland annat lära sig hantera bluffnyheter, säkerhet på nätet och göra riskbedömningar. Projektet erbjuder även stöd och handledning till IF-inriktade pedagoger.