Hur vi tillsammans kan förbättra barn och ungas psykisk hälsa
Sveriges barn och unga mår allt sämre. Den pågående pandemin förstärker dessutom den redan nedåtgående trenden. Om de yngre generationernas psykiska ohälsa fortsätter att försämras i nuvarande takt kommer det mänskliga lidandet bli så stort och kostnaderna så höga att den svenska välfärden är allvarligt hotad. Barn och ungas psykiska hälsa måste få ett större fokus – inte bara i samhällsdebatten utan även i konkret handling. Ska vi lyckas vända trenden behöver vi agera tillsammans – offentliga sektorn, näringslivet, akademin och civilsamhället.
Trenden är tydlig
Psykisk ohälsa är idag ett av Sveriges största samhällsproblem. Antalet unga med oro och ångest har fyrdubblats sedan 1980. Under 2010-talet har antalet som söker vård eller får psykofarmaka för psykiska besvär fördubblats. Unga svenskar mår sämst i hela EU. Nästan häften av alla 13–24 åringar har en pessimistisk syn på framtiden. Tre av fem gymnasieelever tycker att livet är ensamt och tråkigt. Samhällsnotan för psykisk ohälsa är totalt 242,5 miljarder kronor per år (cirka 5 % av Sveriges BNP). Bakom de höga samhällskostnaderna döljer sig ett mänskligt lidande som inte ska behöva finnas i ett välfärdsland som Sverige.
Skillnaden mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa
Gränsen mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte helt tydlig. Att ibland känna sig orolig eller nedstämd är lika normala känslor som att känna sig trygg och glad. Det är först när negativa känslor och beteenden är mer varaktiga och/eller är svåra att koppla till naturliga orsaker, som det kan vara tecken på allvarligare psykisk ohälsa.
-
Forskning på psykisk hälsa lyfter fram vikten av god emotionell, psykologiskt och social hälsa. Psykisk ohälsa är ett gemensamt begrepp för både lindriga psykosomatiska symptom och psykiatriska tillstånd (sida 8). Psykosomatiska symptom är kroppsliga symptom som helt eller delvis har psykiska orsaker. Exempel är stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet, huvudvärk, irritation och nervositet. Med psykiatriska tillstånd menas symptom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos, exempelvis ADHD och depression (s. 8-9).
Psykisk ohälsa delas även ofta in i problem som är utagerande och inåtvända. Exempel på utåtagerande problem är hyperaktivitet, impulsivitet och aggressivitet. Inåtvänt problem omfattar exempelvis oro, depressiva symptom och psykosomatiska symptom såsom huvudvärk, magont och självskadebeteende.
Vad som orsakar och skyddar mot psykisk ohälsa
Livsvillkor och levnadsvanor är viktiga påverkansfaktorer för den psykiska hälsan. För att motarbeta ökad psykiska ohälsan är det viktigt att ha kunskap om vad som är orsakerna – och vad som skyddar mot att bli drabbad. Dahlgrens och Whiteheads Regnbågsmodell är ett vedertaget sätt att beskriva vad som påverkar människors hälsa. Den visar att Modellen delar in hälsofaktorer i fyra olika lager. Det första innersta lagret handlar om sociala nätverk och nära relationer. Det andra lagret är levnadsvanor, exempelvis kost och motion. Det tredje lagret utgörs av sammanhang där människor lever och arbetar, exempelvis boende, utbildning, och sysselsättning. Det fjärde och yttersta lagret är övergripande strukturer såsom samhällsekonomi, kultur och miljö.
-
[Källa regnbågsmodellen: Folkhälsomyndigheten, Varför ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige?, s. 17]
Skydds- och riskfaktorer är parametrar som påverkar i vilken grad en person riskerar att bli drabbad av psykisk ohälsa. Effekten av en existerande riskfaktor kan bli mycket större om individen redan är utsatt för andra belastningar. Genom att tidigt i en personsliv förstärka skyddsfaktorerna och minimera riskfaktorerna är det möjligt att ge fler möjlighet att utvecklas till väl fungerande personer.
-
Exempel skyddsfaktorer
-
Stabilt humör
-
Begåvning utan några kognitiva svårigheter
-
Förmåga att fungera socialt med jämnåriga och vuxna
-
Öppenhet med att söka hjälp
-
Be om råd och våga pröva andras lösningar om det behövs
-
Stöd från föräldrar och andra vuxna
-
Upplevelse av kontinuitet och sammanhang
-
Förmåga att klara uppsatta mål i skolan
Exempel riskfaktorer
-
Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor
-
Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter
-
Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer
-
Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner
-
Bristande självförtroende och en negativ självuppfattning
Utöver riskfaktorer finns det också riskmiljöer. Det är familjeförhållanden som ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa. Exempel på riskmiljöer är familjer med missbruksproblem, relationsproblem, familjevåld, ensamstående förälder, förälder som har psykisk sjukdom och förälder med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar.
-
Idéer för livet har även utvecklat Välmåendemodellen. Den togs fram i samband med vår rapport “Ungas välmående och framtidstro”. Modellen lyfter fram sju områden som specifikt påverkar barn och ungas välmående: Skola, familj, vänner, arbetsmarknad, socioekonomi, digitala medier och samhällsförändringar.
Insatser som förbättrar barn och ungas psykiska hälsa
För att lyckas med att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga är det viktigt att göra rätt insats, till rätt individ och vid rätt tid. Idéer för livet initierar och stödjer därför insatser på tre nivåer.
indikerade insatser riktas till unga som har en specifik och tydlig form av symptom eller diagnos. Exempel på detta är insatser som enbart riktas mot unga som upplevs stökiga, har svårt att sitta still och att koncentrera sig (utåtagerande problematik). Selektiva insatser är insatser som ges till en viss utsatt grupp, till exempel unga som växt upp i ett område med socioekonomiska problem. Universella insatser ges till alla barn och unga, oberoende av underliggande svårigheter, problem eller riskfaktorer. Det kan till exempel vara olika former av skolprogram.
-
TrT (indikerad). TrT är en förkortning för metoden Teaching Recovery Techniques som riktar sig till barn och unga med traumasymptom från krig eller katastrofer. TrT är en gruppterapi som hjälper barnen att hantera sina traumatiska minnen genom att kombinera psykoedukation, avslappningsövningar, andningsövningar och imaginära tekniker. Målet är att ge drabbade barn och unga strategier för att förhålla sig till det som varit, hantera vardagen och kunna må bättre här och nu. Idéer för livet har finansierat forskning och översättning till svenska förhållanden. Forskare vid Uppsala universitet har även testat metoden på flera olika verksamheter som arbetar med ensamkommande barn.
Dans för hälsa (Selektiv). Det är en vetenskapligt utvärderad metod som riktar sig till flickor 13–18 år med stressrelaterad psykisk ohälsa. Idag finns det mer än 400 utbildade instruktörer över hela landet och över tusen deltagare. Dans för hälsa sker oftast i samverkan med skolor, men även i samarbete med psykiatri och primärvård. Metoden är utvecklad av Anna Duberg som är Medicine Doktor i Hälsovetenskap. Metoden har stöttats av Idéer för livet och finns även som en möjlig insats i Idéer för livet-modellen.
Här ligger jag… Det är en mobilapp som syftar till att förebygga psykisk ohälsa genom att ge unga möjlighet att ventilera sin oro med andra. Unga kan i appen lägga in korta inlägg och uttrycka hur de känner och tänker kring svåra ämnen. Att kunna kommunicera med andra och inse att man inte är ensam om sina jobbiga tankar och känslor motverkar att oro och ångest växer så starka att de kan leda till allvarligare problem. Appen modereras dygnet runt av en helt ny AI-teknik som hjälper till att hålla plattformen trygg och hjälper unga som mår dåligt att komma i kontakt med rätt professionell hjälp. Mobilappen är utvecklad av stiftelsen Den andra Sidan i samarbete med Idéer för livet.
Fem åtgärdar för att öka barn och unga psykiska hälsa
Offentlig sektor, näringslivet, civilsamhället och akademien behöver mobilisera sina resurser för att med gemensam kraft öka barn och ungas psykiska hälsa och framtidstro. Idéer för livet föreslår därför fem kraftfulla åtgärder som alla aktörer kan använda i kampen för att få unga att må bättre: 1. Kartlägg problem och ungas behov, 2. Prioritera rätt förebyggande insatser, 3. Motivera till delaktighet och ansvarstagande, 4. Agera tillsammans, 5. Mäta och utvärdera alla insatser.
-
Åtgärd 1. Kartlägg problem och ungas behov
Att kartlägga problemets omfattning och orsaker ger oss bättre kunskap om ungas psykisk ohälsa. Det i sin tur innebär att vi kan bekämpa psykisk ohälsa mer effektivt. Idag saknas det tyvärr befolkningsstudier som över tid mäter alla dimensioner av psykisk hälsa hos unga.
Åtgärd 2. Prioritera rätt förebyggande insatser
Det är viktigt att sätta in rätt insats, till rätt individ i rätt tid. För att veta vad som är ”rätt” bör prioriterade förebyggande insatser vara baserade på forskning eller beprövade metoder.
Åtgärd 3. Motivera till delaktighet och ansvarstagande
För att insatser ska blir framgångsrika krävs att mottagaren är motiverad till en förändring och själv vill vara delaktig och att ta ansvar för sig själv och sitt eget handlande. Detta gäller inte bara individen själv utan även vuxna i individens närhet.
Åtgärd 4. Agera tillsammans
Psykisk ohälsa är ett brett och komplext område med många olika påverkande faktorer. För att kunna minska den psykiska ohälsan krävs att många olika aktörer koordinerar sina insatser och samverkar med varandra.
Åtgärd 5. Mäta och utvärdera alla insatser
I ett samhälle med knappa resurser prioriteras de sociala insatser som ger störst värde. Därför bör beslut om vilka insatser som ska genomföras baseras på löpande mätning och utvärdering av de insatser som redan är gjorda.
Du kan läsa ännu mer om psykisk hälsa och de fem åtgärderna i vår rapport ”Ungas välmående och framtidstro”.