Gå till innehåll

Tio samhällsinvesteringar för ökad trygghet och hälsa bland Sveriges unga

Det är dags att vi kraftsamlar för barnens bästa!

Nu lanserar Idéer för livet Prio Tio. Samhällsinvesteringar för ökad trygghet och hälsa för barn och unga. Vi vill med stöd i forskning och effektmätning visa hur samordnande och långsiktiga satsningar på förebyggande insatser skapar ett tryggare Sverige.

Prio Tio - exempel på insatser för att vända utvecklingen

För att vägen framåt ska bli extra tydlig, lyfter vi fram tio exempel på organisationer som det nationella trygghetsarbetet kan lära sig mycket av. Organisationer som snabbt kan skala upp och arbeta för ett tryggare Sverige. I Idéer för livets rapport "Ungas trygghet och framtidstro" som lanserades förra året framgår att svenska ungdomar är mer utsatta för brott än andra åldersgrupper. Rapporten visar att otryggheten genomsyrar varje del av en ung persons liv – från skolan, till val av fritidsaktiviteter och vilka tider på dygnet man vistas utomhus.

Med "Prio tio – samhällsinvesteringar för ökad trygghet och hälsa för barn och unga" vill vi tillsammans med forskare och partners, visa hur Sverige kan vända utvecklingen. Alla exempel bygger på beprövad metodik och ger redan idag mätbara positiva resultat.

– Idéer för livet har verkat för barns bästa i 35 års tid. Vi har en stor erfarenhet av hur vi förbättrar måendet och ökar känslan av trygghet bland barn och unga. I en tid då behovet av insatser som ger effekt är högt på agendan, vill vi ge tio exempel på hur vi kan öka tryggheten och förbättra den psykiska hälsan redan imorgon. Givet de stora utmaningar vi ser för ungas trygghet och hälsa finns all anledning att snabbt skala upp insatser som vi vet ger effekt, säger Stina Liljekvist, ordförande på Idéer för livet.

I samlingen presenteras tio konkreta initiativ som snabbt kan vara en del av en lösning för ett tryggare Sverige för våra barn och unga. De tio exemplen i samlingen består av: 

Dessa verksamheter avser stöd till föräldrar, insatser för en bättre fysisk och psykisk hälsa för unga, ökad trygghet på nätet samt hur vi ökar motivationen i skolan och vidare in i arbetslivet.

– Vi agerar kraftfullt med mjuka medel, och bygger starka vuxna genom att investera i dem som fortfarande växer. Därför är varje krona som spenderas på att få barn och unga att må bättre, känna mer delaktighet och tro på sig själva, en stor vinst för framtiden, fortsätter Stina Liljekvist.

Fem rekommendationer för ett tryggare Sverige för våra barn och unga

Att bromsa den negativa utvecklingen och säkerställa trygga  barn och unga krävner handling.Det finns krafter som från olika håll står redo att hjälpa till. För att dessa på bästa sätt ska kunna samverka behöver rätt förutsättningar finnas på plats. Idéer för livet avslutar därför samlingen med fem rekommendationer – relevanta för beslutsfattare, offentlig sektor och civilsamhälle.    

Läs och ladda ner hela samlingen här>

 

  • Samverkan måste till för att insatser ska få effekt. Det finns många goda viljor, men det är lätt att det blir små tomtebloss under begränsad tid. Vi måste i stället arbeta långsiktigt utifrån en gemensam agenda och mot gemensamma mål. En nationell trygghetsstrategi kan skapa möjlighet till ökad samverkan mellan stat och civilsamhälle, fokusera resurser där de ger störst effekt samt lyfta frågan högt på dagordningen runt om i beslutsfattande forum över hela landet. Forskning visar att med samverkansmodeller som collective impact skapas samsyn, resurserna kartläggs och fokuseras mot gemensamma mål och resultat.

  •  I dagsläget går det inte att utvärdera offentliga och ideella insatser som skapar trygghet för barn och unga på ett och samma sätt. Applicera en modell för effektmätning som gör att vi tydligt att se och mäta huruvida en viss förening, aktivitet eller projekt når sina mål. Vi på Idéer för livet har
    själva, tillsammans med forskare och universitet, tagit fram modeller för ändamålet som man direkt kan applicera; Idéer för livet-modellen ett verktyg som mäter och beräknar sociala effekter och ekonomiskt värde samt Värdeskapandekedjan – ett verktyg som utgår från Social Return On Investment (SROI) och som hjälper till att planera, mäta, följa upp och utvärdera vilket värdeskapande som insatser och verksamheter bidrar till socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

  • Stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och sociala företag; organisationsformerna är många och myndigheterna har idag inbyggda hinder som motverkar att ekonomiska resurser når organisationerna. Det blir dessutom svårt att samverka om man inte kan upphandlas. Ta Riksidrottsförbundet som exempel, en myndighet vars fokus de senaste åren legat på tävlingsidrott snarare än annan organiserad idrott. Om målet är ett livslångt idrottande behöver reglerna för vilka som får finansiering via RF breddas. Det räcker inte med utredningen som RF själva påbörjat, politiken behöver rita om kartan, uppdra åt RF att komma med ett förslag och via regleringsbrev öronmärka bidrag till fler än de specialförbund som är samlade inom RF.

  • I Sverige finns 1,2 miljoner familjer med barn under 18 år, många av dem har behov av råd och stöd. Men vart vänder man sig? I slutet av november förra året rapporterade SVT om BUPs långa köer och om att drygt 10 000 barn stod i kö för att få hjälp. Beroende på vilken typ av stöd man söker, finns det många fall då civilsamhället kan komma in och stötta. Men för att det ska kunna ske behöver det vara tydligt för föräldrar vart man kan vända sig. Att stärka föräldrarna med generella föräldrastödsprogram och exempelvis en så kallad ”one-stop-shop” med samlat material, kurser och stödverksamheter är ett sett att på nationell nivå säkerställa att rätt stöd finns på plats, vilket i förlängningen också kan avlasta BUP, stärka föräldrar och barn i den uppkomna stunden och bryta en negativ spiral som kan få överstigliga konsekvenser längre fram

  • I vår årliga rapport Ungas trygghet och framtidstro skriver vi bland annat om ungas otrygghet i skolan och att närmare hälften av alla unga har utsatts för någon form av brott i skolan. En förutsättning för lärande är att man känner sig trygg i skolan och i klassrummet. Till detta behöver unga tränas i motivation och framtidstro. Svenska ungdomar har lägst framtidstro i hela EU. Detta måste ändras så att fler klarar skolan och kan se fram emot ett arbetsliv. Vi har räknat på hur stor samhällsvinsten skulle bli om förebyggande sociala insatser ledde till att en femtedel färre bland den senaste årskullen unga misslyckades med att ta gymnasieexamen, samt att en femtedel färre av dagens unga i framtiden hade sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Våra beräkningar visar att den samhällsekonomiska vinsten skulle motsvara närmare 20 miljarder kronor. Vi vänder oss till er beslutsfattare, satsa på våra unga! Det finns mycket att tjäna, inte bara för ungdomarna själva utan också för samhället i stort.