Värdeskapandekedjan
Förväntningarna och kraven ökar på att organisationer ska säkerställa en verksamhet som bidrar till ett hållbart värdeskapande. Detta gäller alla; näringslivet, kommuner, regioner, ideella organisationer och sociala entreprenörer. För att veta om våra satsningar bidrar till värden blir det allt viktigare att mäta, följa upp, utvärdera och presentera vilka värden som skapas.
Viktigt att mäta
För att kunna veta om en effekt uppstår är det viktigt att följa upp och utvärdera insatsen. I boken Så mäts socialt hållbart värdeskapande (Studentlitteratur, 2016) presenterar Idéer för livet och Serus den så kallade värdeskapandekedjan som är ett verktyg att använda för bland annat, planering och resursfördelning, uppföljning och utvärdering (av både lokala projekt och evidensbaserade metoder), kommunikation av effekter och värden eller upphandling. Värdeskapandekedjan utgör ryggraden i det internationellt etablerade konceptet Social return on investment (SROI).
All mätning utgår ifrån Värdeskapandekedjan
Idéer för livets effektmätning utgår ifrån Värdeskapandekedjan, ett verktyg som går att använda för både prognoser och utvärderingar. Kedjan innefattar följande steg:
- Resurser. De pengar, subventioner och frivilligtimmar som krävs för att genomföra aktiviteterna.
- Aktiviteter. De förebyggande insatser som ska genomföras.
- Prestationer. Aktivitetens kvantitativa konsekvenser. Exempel på sådana är antal deltagare, föreläsningstimmar, jobbtillfällen etc.
- Effekter. De sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringarna (med ett värde i sig) som aktiviteten genererar helt eller delvis. Effekter kan vara positiva eller negativa.
- Påverkan. Andelen av effekterna som beror på aktiviteter, och därmed också vad som beror på annat eller andra.
- Värdeskapande. Värdet av enskilda effekter likväl som det totala värdet av den påverkan som aktiviteterna har bidragit till.