• Mående. Var uppmärksam på hur du mår och hur du påverkas av det du gör på nätet. Vissa saker kan påverka oss negativt och då är det viktigt att vi aktivt försöker välja bort och ta avstånd från det. Detta kan du exempelvis göra genom att avfölja konton på sociala medier som får dig att må dåligt, att gå ur gruppchattar där det inte är bra stämning eller att inte spela onlinespel med personer som beter sig illa. 

• Skärmtid. Du kan kolla din mobil för att se hur mycket skärmtid du har, och på vilka appar. Känns det som mycket eller lite? Vad är det du gör mest, är det meningsfulla saker som gör att du lär dig, utvecklas och kan vara kreativ eller är det saker som du inte har ett så stort värde av? Påverkar din skärmtid din sömn, dina rutiner, fritidsaktiviteter och relationer med vänner och familjemedlemmar? Är det ofta bråk om skärmtid och hur mycket tid du spenderar på nätet?  

 

• Sömn. En ung hjärna utvecklas väldigt mycket och behöver därför sömn och vila för att klara av alla intryck och information. Ha mobilen på flygplansläge eller helst i ett annat rum när du ska sova, för att undvika att bli väckt eller distraherad av notiser, samtal eller meddelanden.  
• Säkerhet. Se över vilka människor som har tillgång till det du delar och kan se vad du lägger upp och gör i din vardag. Har du öppna konton? Lägger du ut information om var du bor, med vilka och vad du gör? Alla människor vill inte väl och det är viktigt att inte dela med sig av för mycket för att inte riskera att bli utsatt för något. 

• Tro inte på allt. Mycket av det som läggs ut på nätet och sociala medier är saker som inte stämmer eller är överdrifter. Bara för att något ser bra och fint ut, behöver inte betyda att det är det. Allt är inte sanning och det är viktigt att inte jämföra sig eller sprida vidare information utan att stanna upp och tänka efter. 

• Ställ kontrollfrågor till dig själv. Innan du skickar ett meddelande, skriver en kommentar eller lägger ut en bild eller film: fundera över hur andra på nätet kommer reagera, och om du är bekväm med det. 

• Bryt passiviteten – säg ifrån. . Att säga ifrån och markera mot näthat är viktigt, även om det kan kännas svårt. Men vi vet att många som skriver elaka saker eller mobbar på nätet vågar göra det för att de inte blir emotsagda, eller känner att den tysta massan hejar på.  

• Sprid kärlek. Ett konkret sätt vi kan motarbeta näthat på är att istället sprida kärlek och positivitet på nätet. Forskning visar att det krävs minst fem positiva kommentarer för att motverka en negativ kommentar. 

 

 

• Inkludera mera. Att exkluderas från olika sociala sammanhang på nätet kan påverka oss negativt. För att undvika att någon hamnar utanför är det viktigt att vara uppmärksam och inkluderande i de sociala sammanhang du rör dig i, t. ex. i klassgrupper på sociala medier. 

• Visa stöd: Om vi ser att någon utsätts för näthat kan vi uttrycka vårt stöd för personen. Att visa empati och förståelse kan göra stor skillnad i en situation där man som utsatt kan känna sig väldigt ensam.

Lajka är en plattform som har tagits fram med utgångspunkt i läroplanen, skollagen och i syfte att skapa förutsättningar för arbete med trygghet på nätet som del av värdegrunds- och antikränkningsarbetet i stort. Plattformen innehåller lektionsmaterial och kunskap om näthat som går att applicera direkt i klassrummet.

 

Lajka är en plattform som har tagits fram av Prinsparets Stiftelse med utgångspunkt i läroplanen, skollagen och i syfte att skapa förutsättningar för arbete med trygghet på nätet som del av värdegrunds- och antikränkningsarbetet i stort. Plattformen innehåller lektionsmaterial och kunskap om näthat som går att applicera direkt i klassrummet. Lajka har material som är anpassat från barn i förskoleålder tills eleven slutar gymnasiet. Anpassat material för skolhälsan och andra viktiga vuxna i barnets liv finns också. Teman du hittar på Lajka är exempelvis källkritik, nätets påverkan på demokratin och livet på sociala medier.