Idéer för livet släpper ny rapport om ungas välmående och framtidstro
Publicerades 06/29/2023
Mätningar från SCB visar att andelen 16–24 åringar som upplever ängslan, oro eller ångest femdubblats sedan 80-talet. I en enkätundersökning som Idéer för livet har gjort i juni 2023 svarar 64 procent att de mått dåligt en eller flera perioder i sitt liv. Detta är en ökning med 10 procent sedan 2018 när Idéer för livet gjorde den första mätningen. Psykisk ohälsa i ung ålder ökar risken för ett liv i otrygghet, med skolmisslyckanden och utanförskap som resultat.
– Vi måste få unga att må bättre! Ungas psykiska ohälsa innebär inte bara lidande för de drabbade och deras anhöriga, utan även enorma samhällskostnader. Välmåenderapporten är ett sätt för oss att tydliggöra den kunskap och forskning som finns inom området, för att vi – den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och civilsamhället – tillsammans ska kunna kraftsamla och enas om en agenda för friskare unga, säger Stina Liljekvist ordförande Idéer för livet.
Årets välmåenderapport kartlägger den senaste forskningen på temat samt går igenom riskfaktorer och skyddsfaktorer som hjälper till att identifiera i vilken grad en person riskerar att bli drabbad av psykisk ohälsa. Nytt för i år är ett kapitel om ofrivillig ensamhet, något som blir allt vanligare bland unga.
– Forskning visar att det finns ett samband mellan socialt umgänge, trygghet, fysisk aktivitet och välmående som påverkar ungas psykiska hälsa. Det leder till en känsla av utanförskap och social isolering, och är något som vi som samhälle behöver ha strategier för och arbeta aktivt med för att bryta, fortsätter Stina Liljekvist, ordförande Idéer för livet.
Vad krävs för att öka ungas välmående och framtidstro?
Idéer för livet presenterar fem kraftfulla åtgärder som alla aktörer kan använda i kampen att få unga att må bättre:
-
Att kartlägga problemets omfattning och orsaker ger oss bättre kunskap om ungas psykiska ohälsa. Det i sin tur innebär att vi kan bekämpa psykisk ohälsa mer effektivt. Idag saknas det tyvärr befolkningsstudier som över tid mäter alla dimensioner av psykisk hälsa hos unga.
-
Det är viktigt att sätta in rätt insats till rätt individ i rätt tid. För att veta vad som är ”rätt” bör prioriterade förebyggande insatser vara baserade på forskning och beprövade metoder.
-
För att insatser ska blir framgångsrika krävs att mottagaren är motiverad till en förändring och själv vill vara delaktig och att ta ansvar för sig själv och sitt eget handlande. Detta gäller inte bara individen själv utan även vuxna i individens närhet.
-
Psykisk ohälsa är ett brett och komplext område med många olika påverkande faktorer. För att kunna minska den psykiska ohälsan krävs att många olika aktörer koordinerar sina insatser och samverkar med varandra.
-
I ett samhälle med knappa resurser prioriteras de sociala insatser som ger störst värde. Därför bör beslut om vilka insatser som ska genomföras baseras på löpande mätning och utvärdering av de insatser som redan är gjorda.