Rapport om effekterna av förebyggande arbete

Studien och forskningsresultaten presenteras av Lena Hök, hållbarhetschef Skandia och Anna Sarkadi docent vid Uppsala Universitet. Den visar att föräldrastöd är en kostnadseffektiv insats som förbättrar barnens psykiska hälsa och minskar förekomst av kliniska problem, 1 satsad krona ger 2 kronor tillbaka inom loppet av ett år.
Rapporten en vägledning kring vilka förebyggande insatser som ger effekt
Då många kommuner arbetar med sociala investeringar finns det ett stort intresse för hur effekterna av olika förebyggande insatser kan värderas. Det finns en hel flora av förebyggande insatser men ingen vägledning hur man bör agera och prioritera. 

Rapporten har tagits fram för att ge denna vägledning.

Vi investerar ca 3 miljoner kronor i varje enskilt barns uppväxt, investeringar som till stor del ibland går förlorade i och med det stora utanförskapet. Det finns en efterfrågan efter underlag och stöd i arbetet med att hantera de ständigt återkommande frågorna:

• Vilka problem ska prioriteras? 
• Vilka insatser väljer vi för att få bästa långsiktiga effekt?
• Vilka insatser är mest kostnadseffektiva? 
• Hur lång tid tar det få tillbaka investeringen? Hur beräknar vi avskrivningstiden om insatsen visar sig ge effekt? 

Om rapporten

Förutsättningar är goda för att värdera effekterna i både monetära och hälsotermer av ett antal kommunala insatser som syftar till att förebygga utagerande beteendeproblem hos barn och unga. Det kan slås fast i denna förstudie som ur ett kommunalt perspektiv undersöker vilka effekter som olika åtgärdsprogram med förebyggande inriktning kan leda till i termer av potentiella hälsovinster, kostnadsbesparingar och i förlängningen ett minskat antal individer i utanförskap.
Utanförskapets pris är högt. Det visar inte minst det arbete som Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog drivit under flera år för att öka kunskapen om vad utanförskap kostar samhället. Och, inte minst, vilka samhällsvinster som kan förväntas när utanförskap undviks. Genom att utveckla hälsoekonomiska beräkningsmodeller finns nu metoder för att exempelvis beräkna och värdera effekterna av förebyggande insatser som minskar kostsamma utfall på sikt. Resultaten har bland annat väckt ett stort intresse för värdet av sociala investeringar, hur kommunala medel till sociala investeringsfonder kan frigöras och hur effekterna av olika förebyggande insatser kan värderas.

Resultat som visar den framgångsrika effekten av förebyggande insatser

Utifrån det insamlade underlaget visar beräkningar att en kommuns kostnader för förebyggande insatser för utagerande beteendeproblem varierar mellan 1 000 och 7 000 kronor per barn. Kostnaderna för att ett avvärjt fall av utagerande beteende skattas till mellan 26 000 till 100 000 kronor beroende på vilken insats man väljer. Skattningar utifrån offentlig statistik, vetenskapliga studier och direkta kontakter med kommunala tjänstemän visar att barn mellan 3-12 år med utagerande beteendeproblem på klinisk nivå kostar en kommun 80 000 till 150 000 kronor årligen.