Så får vi unga att må bättre – 5 kraftfulla åtgärder
Publicerades 08/24/2022
Svenska barn och unga känner sig alltmer otrygga – både fysiskt och digitalt. Ett av fem barn mellan 11 och 15 år är mobbade och unga (16-24 år) är mer utsatta för hot, personrån, misshandel och sexualbrott, jämfört med andra åldersgrupper. Bland killar är det vanligare att drabbas av hot, personrån, misshandel medan unga tjejer utsätts för sexualbrott i större utsträckning.
– Det är dags att vi agerar för att bryta utvecklingen. I mitt dagliga arbete som polis blir det tydligt att en viktig nyckel är samverkan. Samarbeten mellan den offentliga sektorn, näringslivet, civilsamhälle och akademi behöver utökas och insatser behöver sättas in tidigt, säger Christoffer Bohman, polischef och styrelseledamot Idéer för livet.
En källa till otrygghet är skolan. Närmare hälften av alla niondeklassare har under det senaste året utsatts för brott i skolan. 18 procent av killarna i högstadiet och 15 procent av killarna i gymnasiet känner sig mycket otrygga i klassrummet, att jämföra med 29 procent av tjejerna i högstadiet och 23 procent av tjejerna i gymnasiet.
”Sverige behöver en nationell trygghetsstrategi”
För att systematiskt öka ungas trygghet och framtidstro presenteras en femstegsmodell som utgår från att kartlägga problem och ungas behov, prioritera rätt förebyggande insatser, motivera till delaktighet och ansvarstagande, agera tillsammans samt mäta och utvärdera alla insatser. Idéer för livet efterfrågar dessutom en nationell trygghetsstrategi.
– Vi vet att otryggheten bland dagens unga är utbredd och att det är en känsla som många unga lever med dagligen. Våra unga förtjänar bättre och vi är övertygade om att en nationell trygghetsstrategi är en viktig pusselbit för att vi tillsammans ska kunna skapa ett tryggare samhälle, säger Stina Liljekvist, ordförande Idéer för livet.
5 åtgärder för att få unga att må bättre
1. Kartlägga problem och ungas behov.
Att kartlägga problemets omfattning och orsaker ger oss bättre kunskap om ungas psykisk ohälsa. Det i sin tur innebär att vi kan bekämpa psykisk ohälsa mer effektivt. Idag saknas det tyvärr befolkningsstudier som över tid mäter alla dimensioner av psykisk hälsa hos unga.
2. Prioritera rätt förebyggande insatser.
Det är viktigt att sätta in rätt insats, till rätt individ i rätt tid. För att veta vad som är ”rätt” bör prioriterade förebyggande insatser vara baserade på forskning eller beprövade metoder.
3. Motivera till delaktighet och ansvarstagande.
För att insatser ska blir framgångsrika krävs att mottagaren är motiverad till en förändring och själv vill vara delaktig och att ta ansvar för sig själv och sitt eget handlande. Detta gäller inte bara individen själv utan även vuxna i individens närhet.
4. Agera tillsammans.
Psykisk ohälsa är ett brett och komplext område med många olika påverkande faktorer. För att kunna minska den psykiska ohälsan krävs att många olika aktörer koordinerar sina insatser och samverkar med varandra.
5. Mäta och utvärdera alla insatser.
I ett samhälle med knappa resurser prioriteras de sociala insatser som ger störst värde. Därför bör beslut om vilka insatser som ska genomföras baseras på löpande mätning och utvärdering av de insatser som redan är gjorda.
Läs hela rapporten här>